Psaltaren Chapter 77

1. Jag vill höja min röst till Gud och ropa; jag vill höja min röst till Gud, för att han må lyssna till mig.

2. (77:3) På min nöds dag söker jag Herren; min hand är utsträckt om natten och förtröttas icke; min själ vill icke låta trösta sig.

3. (77:4) Jag vill tänka på Gud och klaga; jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar. Sela.

4. (77:5) Mina ögonlock håller du öppna; jag är full av oro och kan icke tala.

5. (77:6) Jag tänker på forntidens dagar, på år som längesedan hava gått.

6. (77:7) Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel; i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer, och min ande skall eftersinna.

7. (77:8) Skall då Herren förkasta evinnerligen och ingen nåd mer bevisa?

8. (77:9) Är det då ute med hans godhet för beständigt, har hans ord blivit till intet för alla tider?

9. (77:10) Har Gud förgätit att vara nådig eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet? Sela.

10. (77:11) Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid, den Högstes högra hand är ej såsom förr.

11. (77:12) Jag vill prisa HERRENS gärningar, ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;

12. (77:13) jag vill begrunda alla dina gärningar och eftersinna dina verk.

13. (77:14) Gud, i helighet går din väg; vem är en gud så stor som Gud?

14. (77:15) Du är Gud, en Gud som gör under; du har uppenbarat din makt bland folken.

15. (77:16) Med väldig arm förlossade du ditt folk, Jakobs och Josefs barn. Sela.

16. (77:17) Vattnen sågo dig, och Gud, vattnen sågo dig och våndades, själva djupen darrade.

17. (77:18) Molnen göto ut strömmar av vatten, skyarna läto höra sin röst, och dina pilar foro omkring.

18. (77:19) Ditt dunder ljöd i stormvirveln, ljungeldar lyste upp jordens krets, jorden darrade och bävade.

19. (77:20) Genom havet gick din väg, din stig genom stora vatten, och dina fotspår fann man icke.

20. (77:21) Så förde du ditt folk såsom en hjord genom Moses och Arons hand.