Psaltaren Chapter 38

1. HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.

2. (38:3) Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.

3. (38:4) Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.

4. (38:5) Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.

5. (38:6) Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.

6. (38:7) Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.

7. (38:8) Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.

8. (38:9) Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.

9. (38:10) Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.

10. (38:11) Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.

11. (38:12) Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.

12. (38:13) Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.

13. (38:14) Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;

14. (38:15) ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.

15. (38:16) Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.

16. (38:17) Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.

17. (38:18) Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;

18. (38:19) ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.

19. (38:20) Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,

20. (38:21) de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.

21. (38:22) Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig.

22. (38:23) Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.